Kommentar: Video om Instagram 2

Agnes video kan du se här

Hejsan,

Du har många intressanta idéer, med det du sa om att företag inte bör använda samma material på alla sociala mediekanaler fångade särskilt mitt intresse.

Jag förstår grundtanken bakom ditt resonemang om att företag borde fördela information och kommersiella meddelanden över olika sociala medier. Företagen minimerar då risken att framstå som ”tjatiga”, och konsumenter som följer samma företag på flera olika sociala medier slipper då repetitioner i sina flöden. Men medför inte det att den grupp konsumenter som bara använder ett eller ett fåtal sociala medier missar viss information?

Enligt Widrich (2013) så använder 67% av alla internetanvändare sociala medier. Av dessa 67% använder 67% Facebook, 16% Twitter, 15% Pinterest, 13% Instagram och 6% Tumblr. Summan blir 117% vilket innebär att det finns ett visst överlapp mellan användarna, men vi kan samtidigt dra slutsatsen att det är väldigt få användare som befinner sig på samtliga av de största sociala medierna.

Är det verkligen värt att risken att mista potentiell exponering för att undvika repetition? Repetition brukar anses som en nyckelkomponent inom reklam och marknadsföring, och det pratas om den effektiva frekvensen, som i runda slängar innebär antalet gånger en person bör exponeras för en reklam för uppnå optimal kommunikation (Filipsson m.fl., 2007). Den effektiva frekvensen sträcker sig mellan 3-14 repetitioner (Filipsson m.fl., 2007) och varierar beroende på tre faktorer (Telllis 2007): hur välkänt varumärket är, meddelandets komplexitet och hur nytt/färskt reklamkonceptet är.

Min slutsats blir därmed att det är väldigt få användare som kommer uppleva företag som ”tröttsamma” p.g.a. att de stöter på samma kommersiella meddelanden genom flera olika sociala medier. Företag som väljer att exklusivt dela en viss typ an innehåll på ett specifikt forum går däremot miste om exponering för en stor skara potentiella kunder och fans.

Källor:

Filipsson, M., Blom, J. and Olsson, V. (2007) MEDIEVAL, BUDGETERING OCH SCHEMALÄGGNING FÖR BUTIKENS MARKNADSFÖRING. Lidköping: pp. 14-15. Available through: diva-portal.org http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:3005/FULLTEXT01.pdf [Accessed: 14 Jan 2014].

Tellis, G. (1997) Effective frequency: one exposure or three factors?. Journal of Advertising Research, pp. 75–80. Available at: http://www-bcf.usc.edu/~tellis/Effective%20Frequency.pdf [Accessed: 14 Jan 2014].

Widrich, L. (2013) Social Media in 2013: User Demographics For Twitter, Facebook, Pinterest And Instagram – – The Buffer Blog. [online] Available at: http://blog.bufferapp.com/social-media-in-2013-user-demographics-for-twitter-facebook-pinterest-and-instagram [Accessed: 14 Jan 2014].

Uppföljning av lärkontrakt

Soundcloud och Vimeo eftersom det är tjänster där jag sedan länge varit medlem, men aldrig riktigt utnyttjat till fullo; jag har fram till nu enbart varit en konsument, och aldrig reflekterat över hur verktygen kan utnyttjas till sin fulla potential. Jag var därför nyfiken på att undersöka tjänsterna ur ett prosumer-perspektiv genom att utveckla min passiva roll som konsument till att aktivt delta och producera eget material.

Jag har under kursens gång gjort nyanserade analyser av de tre tjänsterna genom att leta information från till synes oberoende källor med hög kredibilitet. Jag har i möjlig mån undvikit att använda källor som varit i direkt anslutning till företagen bakom tjänsterna, och istället letat information från vetenskapliga artiklar och journaler, hängivna användares bloggar och artiklar från respekterade nyhetskällor. Information om förhållandet mellan en källas upplevda kredibilitet och användargenererat innehåll finns att ta del av i min essä. Allt eftersom jag dykt djupare och lärt mig mer om tjänsterna har jag fyllt på med källor/kurslitteratur i mitt lärkontrakt.

Som jag skrev i mitt inlägg Vimeo på olika plattformar utnyttjar 90% av alla användare flera olika enheter för att genomföra en uppgift (Gustavson, 2013). Jag har därför försökt att utnyttja så många olika enheter som möjligt för att konsumera, producera och distribuera material genom de olika tjänsterna.

 Källor:

Gustavson, A. 2013. Vimeo på olika plattformar. [online] Available at: https://antonymontana.wordpress.com/2013/12/17/vimeo-pa-olika-plattformar/ [Accessed: 12 Jan 2014].

Sammanfattning: Soundcloud

Soundcloud grundades de två svenskarna Alexander Ljung och Eric Wahforss (Knight 2013). Det är en plattform som tillåter användarna att ladda upp och dela ljudfiler. Knight från Spiegel Online skriver att Soundcloud är som ett YouTube för ljud.

I november 2013 hade Soundcloud 250 miljoner aktiva medlemmar, en ökning med 50 miljoner användare på fem månader (Knight 2013)

Martin Tantow skriver att Soundcloud i nuläget är den bästa sociala plattformen för artister att sprida och marknadsföra sina musik (2013). Facebook har en alldeles för varierad användardemografi, och alldeles för många distraktionsmoment för att fungera som en riktigt bra plattform för musik (Tantow 2013).

Tjänsten fungerar som en molnbaserad lagringsplats för musik, som sedan kan streamas av andra användare. Soundcloud erbjuder också artister att skapa en användarprofil och har enligt Tantow (2013) ett mycket ”renare” gränssnitt än till exempel Facebook och MySpace.

Podcasting

Podcasting utvecklades tidigt 2000-tal efter att det blev möjligt för RSS-läsare att automatiskt ladda ner MP3-filer (Rundle 2013). Men det var först när Apple, 2005, introducerade sin inbyggda katalog av nedladdningsbara radioprogram i iTunes som mediet verkligen tog fäste (Jefferson 2013).

I slutet på Juli förra året annonserade Apple att de passerat 1 miljard prenumerationer på podcasts via deras iTunes applikation och många populära podcasts laddas ner miljoner gånger (Jefferson, 2013).

Alex Masters (2013) skriver att en av de största nackdelarna med podcasts genom Apples iTunes är just, iTunes.

Podcasts distribuerade genom iTunes är låsta till plattformen, och kan bara lyssnas på genom iTunes. Det innebär att en användare som klickar på en länk som leder till en iTunes-podcast kastas ut från sidan de befinner sig på, in till iTunes.

Enligt honom har Apple inte prioriterat podcasts och ”spoken word” de senaste åren, men tack vare deras monopol inom området är podcast-producenter fortfarande starkt beroende av iTunes som en källa för prenumeranter och lyssnare. I och med att Soundcloud har sänkt sina priser för konton med obegränsat lagringsutrymme, kan de bli en farligt utmanare till Apple. Podcasts distribuerade genom Soundcloud kan bäddas in och kan sedan avlyssnas omedelbart genom streaming direkt från en app eller hemsida  (Masters 2013).

Att kunna streama direkt från valfri plattform underlättar delning och spridning genom sociala medier och är en av anledningarna till att Soundcloud ständigt plockar medlemmar från ITunes. Om inte Apple ser över sin podcast-tjänst kan vi mycket väl få uppleva ett tronskifte där Soundcloud kommer ses som den nya podcast-kungen.

Få fler följare

En stor fördel med att distribuera musik genom sociala medier är möjligheten att direkt nå ut till en stor publik. Om en artist har lyckas erhålla en stor skara följare hamnar nya inlägg först i de ursprungliga följarnas ”feeds”, och exponeras sedan exponentiellt genom potentiella ”gillningar” och delningar. Det är därför mycket viktigt att skapa en bra grund av följare.

Enligt Bash (2011) är det viktigt att man som artist först börjar följa andra artister. Det är då viktigt att välja artister som producerar musik som man själv gillar. Nästa steg är enligt honom att lyssna, kommentera och följa, ”LCF [(Listen, Comment, Follow)] is core to the SoundCloud community and culture.” (Bash, 2011).  Enligt Bash är det viktigt man som artist bidrar till ”communityn” genom att lyssna och kommentera på andra artisters låtar, och sedan följa dem. De som bara följer ett stort antal användare på måfå framstår som parasiter. Kortfattat handlar det helt enkelt om att hjälpa andra för att få hjälp tillbaka.

Bash (2011) skriver också att det är viktigt att följa användare som tenderar att följa tillbaka. Det kan man avgöra genom att kontrollera förhållandet mellan antalet följare och antalet som följs tillbaka. Om en användare följs av 1000, och sedan följer 10 är chanserna mindre att den personen kommer följa dig tillbaka. En användare som istället följs av 10 och följer 1000 är mer trolig att följa dig tillbaka.

Källor

Bash. (2011) How to Build a Following on SoundCloud | BashCoder.com. [online] Available at: http://bashcoder.com/2011/05/28/how-to-build-a-following-on-soundcloud/ [Accessed: 10 Jan 2014].

Jefferson, G. (2013) Remember podcasting? It’s back – and booming. [online] Available at: http://www.usatoday.com/story/tech/columnist/talkingtech/2013/08/15/podcast-explosion/2647963/ [Accessed: 10 Jan 2014].

Knight, D. (2013) Berlin Startups: SoundCloud Blazes Lonely Trail to Top – SPIEGEL ONLINE. [online] Available at: http://www.spiegel.de/international/germany/soundcloud-growing-globally-unlike-other-berlin-tech-startups-a-931320.html [Accessed: 10 Jan 2014].

Masters, A. (2013) Alex Masters: How SoundCloud is set revolutionise podcasting. [online] Available at: http://www.alexmasters.com/2013/03/how-soundcloud-is-set-to-revolutionise-podcasting.html [Accessed: 11 Jan 2014].

Rundle, M. (2013) Remember podcasting? It’s back – and booming. [online] Available at: http://www.usatoday.com/story/tech/columnist/talkingtech/2013/08/15/podcast-explosion/2647963/ [Accessed: 11 Jan 2014].

Tantow, M. (2013) There is Music in the Cloud – About SoundCloud and Other Cloud Music Services | CloudTimes. [online] Available at: http://cloudtimes.org/2013/01/07/there-is-music-in-the-cloud-soundcloud/ [Accessed: 10 Jan 2014].

Sammanfattning: WordPress

Licens

WordPress är ett så kallat CMS — ett Content Mangagement System, det vill säga ett system som ska underlätta för dig att hantera ditt innehåll — ett innehållshanteringssystem. Det finns enligt Jonsson-Finne (2013) flertalet olika CMS. Det finns kommersiella och så finns det sånna som WordPress, d.v.s. öppna, så kallade open source. Med open source menar jonsson-finne att programvaran har en öppen källkod. Jag tänkte undersöka vilken typ av licens som WordPress ligger under och vad som egentligen gäller. Är det tillåtet för mig att ladda ner WordPress helt gratis? Kan jag själv modifiera källkoden? Kan jag sprida vidare min version, och kan jag ta betalt för den?

WordPress ligger under GNU General Public Licence (GPL). Det innebär att det är gratis att använda, dela och modifiera (WordPress 2013). Om programmet modifieras måste den förändrade källkoden återigen publiceras som GPL. Företag har rätt att använda och utveckla en modifierad version av WordPress utan att behöva dela med sig av källkoden, det modifierade programmet får dock inte distribueras utanför företaget eller organisationen (Opensource.org 2013).

Enligt Opensource.org (2013) så är det även tillåtet att sälja en modifierad version av programmet, så länge man inte kräver en orimlig ersättning för källkoden.

Så som jag ser det så finns det flera fördelar för en utvecklare med att publicera en programvara under den här typen av licens; programmet har hela tiden möjligheten att växa och utvecklas av likasinnade programmerare; det finns inga krav på att skaparen behöver utfärda några garantier för programmet, vilket medför att det inte krävs någon support.

Den eventuella avsaknaden av support är självklart en nackdel för användaren som ofta får förlita sig på sitt eget kunnande eller försöka ta kontakt med andra användare/utvecklare när problem dyker upp. En annan nackdel med den här typen av licens är att det är svårt att göra någon ekonomisk vinning. Det är dock varken omöjligt eller olagligt att sälja öppen programvara enligt Open Source Initiative (1991) Jag ska läsa ett litet stycke från deras hemsida — för att bespara er min knaggliga engelska översätter jag det till svenska. Länk till sidan finns i beskrivningen nedanför:

When we speak of free software, we are referring to freedom, not price. Our General Public Licenses are designed to make sure that you have the freedom to distribute copies of free software (and charge for this service if you wish), that you receive source code or can get it if you want it, that you can change the software or use pieces of it in new free programs; and that you know you can do these things (1991).

Cameron Chapman (2010) skriver att det är fullt möjligt att ta betalt för programvara som bygger på GNU GPL — men att man måste visa köparen licensavtalet, och därmed visa att programvaran troligtvis går att få tag på någon annanstans gratis.

 Varför WordPress?

Att använda ett innehållshanteringssystem, eller CMS, kan vara till stor hjälp för den som administrerar en webbplats. Patel m.fl. (2011) menar att ett CMS har flera fördelar gentemot en mer statisk webbsida; själva presentationen — d.v.s. layout, utseende och struktur — bygger på templates och är avskilt från sidans innehåll. Det medför att det går att förändra webbplatsens utseende mycket enkelt, utan att påverka innehållet. Det innebär att ett CMS är bra och effektivt verktyg för att behålla kontrollen över stora webbplatser med mycket innehåll.

Det är också möjligt att utöka ett CMS med t. ex. plug-ins för att ge din sida ytterligare funktioner och egenskaper.

Enligt W3techs.com (2013) använder 21% av alla webbplatser WordPress. Det innebär att 59,7% av alla webbsidor som bygger på ett CMS använder sig av WordPress, och det är det överlägset mest använda CMSet just nu med mer än sex gånger så många aktiva webbplatser som tvåan, Joomla. W3techs.com baserar sin statistik på de 10 miljoner mest besökta webbplatserna i världen.

Enligt Patel m.fl. (2011) är en av WordPress fördelar det stora antalet plug-ins skapade av oberoende utvecklare. Pavel m.fl. skriver att varje aspekt som rör skapande, organisering, och sökmotoroptimering kan hanteras med hjälp av WordPress-plug-ins. De skriver också att de användare som har problem att bestämma sig för vilken plug-in som bör användas för en specifik uppgift, eller har andra problem, kan söka hjälp av den stora och hjälpsamma WordPress-community som existerar.

Jason Mark från Smashing Magazine skrev 2011 att till skillnad från Drupal och Joomla, två andra stora aktörer på CMS-marknaden, skapdes WordPress för att lösa ett problem. Drupal och Joomla är designade som renodlade CMS, medan WordPress från början bara var ett blogg-verktyg. Han berättar att bakgrunden till hur WordPress kunde etablera sig är enkel: bloggarna hade problem, och WordPress erbjöd lösningar på problemen.

Det som hjälpt WordPress att bli det mest använda innehållshanteringssystemet på marknaden är enligt Jason (Mark 2011) just det faktum att det varit så framgångsrikt på bloggmarknaden. Bloggarna hjälpte WordPress att fokusera på användarvänlighet. Drupal och Joomla har alltid fokuserat på möjligheten att utöka systemet med fler funktioner, WordPress fokus har alltid varit användarna. Enligt honom kan i stort sett vem som helst starta en webbsida som bygger på WordPress, eftersom det är designat för icke-tekniska användare som vill kommunicera enkelt och effektivt.

Hur du lyckas med din blogg

Det finns idag 100-tals miljoner bloggar om allt och inget. Bara på WordPress finns det enligt Pangburn (2013) över 63 miljoner bloggar. Hur ska du då göra för att bli uppmärksammad, få nya läsare och framförallt — behålla de gamla?

För det första handlar det om att producera något av värde för dina läsare. Det kan vara en bra historia, en insikt eller något som kan hjälpa dina läsare att lösa ett vanligt problem, skriver Jacquelyn Smith för Forbes.com (2013). Det viktiga är att du skapar något som folk vill läsa och sprida vidare. Smith skriver också att många associerar bloggen som ett verktyg för att framhäva sig själv. Det är enligt henne en dålig strategi eftersom ditt bloggande bör handla om att skapa en trogen publik — och det gör man sällan genom att prata om sig själv.

Smith skriver också att du först bör välja en målgrupp, och sedan forma en strategi för hur du ska nå ut till dem. Du måste välja vilka mål du har med din blogg och sedan hålla dig till dem. Det handlar hela tiden om att producera blogginlägg som har ett innehåll av värde för dina läsare. Om ett inlägg inte innehåller något som är av läsarens intresse och värt att sprida vidare, är det varken värdefullt för läsaren eller för bloggaren (Smith 2013).

Ledbetter (2013) rekommenderar att dela blogginlägg i sociala medier, t.ex. Facebook, Twitter, Pinterest, Google+ etc. Det är relativt enkelt och snabbt gjort, och kan leda till att dina vänner och följare kan läsa ditt inlägg, och i bästa fall sprida det vidare. Det är också viktigt att inkludera ”dela-knappar” på din blogg. Är det enkelt att dela till de vanligaste sociala nätverken ökar dina chanser att läsaren sprider ditt inlägg (Smith 2013).  Ledbetter (2013) skriver också att det är viktigt att delta i communities där din målgrupp befinner sig. Delta i diskussioner, kommentera andras blogginlägg men ”spamma” inte. Om det du bidrar med är av värde kommer du uppmärksammas, och det i sin tur kommer generera läsare till din egen blogg.

Smith (2013) framhäver hur viktigt det är att sökmotor-optimera sin blogg så att den hamnar högre upp bland Googles sökresultat. Hon skriver att bloggaren bör identifiera nyckelorden i ämnet för blogginlägget, och planera hur de kan användas i både rubriker och innehållsdelen av inlägget. Enligt henne så får Google en ”tydligare signal” ju tidigare dina nyckelord befinner sig i en ordsekvens.

For example, ’Hiring a Patent Attorney: Seven Things to Look For’ will rank better than ’Seven Things to Look For When Hiring a Patent Attorney,’ because the desired keywords, ’patent attorney,’ come earlier in the sequence. —Jaquelyn Smith (2013)

Hon rekommendera också att hålla bloggtitlar under 120 bokstäver så att läsarna enkelt kan ”tweeta” dem.

Det finns många tips och trix för hur du ska marknadsföra din blogg och hur du ska nå ut till läsare över hela världen. Men mitt tips är att fokusera på innehållet. Välj din målgrupp och skapa inlägg som riktar sig till den. Det håller i längden och genererar trofasta läsare.

 Källor

Chapman, C. (2010) A Short Guide To Open-Source And Similar Licenses | Smashing Magazine. [online] Available at: http://www.smashingmagazine.com/2010/03/24/a-short-guide-to-open-source-and-similar-licenses/ [Accessed: 21 Dec 2013].

Jonsson-Finne, K. (2013) Vad är CMS?. [online] Available at: http://www.itd.li/j15/index.php/component/content/article/6-vad-aer-cms [Accessed: 21 Dec 2013].

Ledbetter, J. (2013) 5 Free Ways To Get Your New Blog Noticed. [online] Available at: http://marketingland.com/5-free-ways-to-get-your-new-blog-noticed-38658 [Accessed: 22 Dec 2013].

Pangburn, E. (2013) How Many Blogs Are There? | Snitch Blogger – Eric Pangburn. [online] Available at: http://snitchim.com/how-many-blogs-are-there/ [Accessed: 22 Dec 2013].

Smith, J. (2013) 14 Ways To Make Your Blog Get Real Attention. [online] Available at: http://www.forbes.com/sites/jacquelynsmith/2013/08/06/14-ways-to-make-your-blog-get-real-attention/ [Accessed: 22 Dec 2013]

Mark, J. (2011) How WordPress Took the CMS Crown from Drupal and Joomla. [online] Available at: http://wp.smashingmagazine.com/2011/11/29/wordpress-cms-crown-drupal-joomla/ [Accessed: 22 Dec 2013].

Opensource.org. 2013. GNU General Public License, version 2 (GPL-2.0) | Open Source Initiative. [online] Available at: http://opensource.org/licenses/gpl-2.0.php [Accessed: 21 Dec 2013].

Patel, S., Rathod, V. and Prajapati, J. (2011) Performance Analysis of Content Management Systems-Joomla, Drupal and WordPress. [online] International Journal of Computer Applications, 21 (4), pp. 39–43. Available at: http://www.ijcaonline.org/volume21/number4/pxc3873373.pdf [Accessed: 27 nov 2013].

W3techs.com. (2013) Usage Statistics and Market Share of Content Management Systems for Websites, December 2013. [online] Available at: http://w3techs.com/technologies/overview/content_management/all [Accessed: 22 Dec 2013].

WordPress.org. (2013) WordPress › About » License. [online] Available at: http://wordpress.org/about/license/[Accessed: 21 Dec 2013].

Podcasts på Soundcloud

 

Intro:

“Bassa Island Game Loop” Kevin MacLeod (incompetech.com) 
Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0
creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Källor:

Jefferson, G. (2013) Remember podcasting? It’s back – and booming. [online] Available at: http://www.usatoday.com/story/tech/columnist/talkingtech/2013/08/15/podcast-explosion/2647963/ [Accessed: 10 Jan 2014].
Masters, A. (2013) Alex Masters: How SoundCloud is set revolutionise podcasting. [online] Available at: http://www.alexmasters.com/2013/03/how-soundcloud-is-set-to-revolutionise-podcasting.html [Accessed: 11 Jan 2014].
Rundle, M. (2013) Remember podcasting? It’s back – and booming. [online] Available at: http://www.usatoday.com/story/tech/columnist/talkingtech/2013/08/15/podcast-explosion/2647963/ [Accessed: 11 Jan 2014].

Fler följare på Soundcloud

Intro:

“Bassa Island Game Loop” Kevin MacLeod (incompetech.com) 
Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0
creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Källor

Bash. (2011) How to Build a Following on SoundCloud | BashCoder.com. [online] Available at: bashcoder.com/2011/05/28/how-to-build-a-following-on-soundcloud/ [Accessed: 10 Jan 2014].

Sammanfattning: Vimeo

 

Vimeo OS X

Vimeo On Demand

Vimeos nya betaltjänst Vimeo On Demand är ett steg i rätt riktning. Videositen erbjuder en smidig lösning för såväl distributörer som konsumenter. Som distributör väljer du själv hur mycket du vill att det ska kosta att hyra eller köpa din film. Du väljer i vilka regioner du vill att filmen ska kunna ses och under vilken tidsperiod du vill att filmen ska kunna ses av användare. Stora produktionsbolag kan därmed till exempel välja att lansera bonusmaterial och bortklippta scener i ett visst land under en specificerad tidsperiod — till vilket pris de vill. Det kan medföra att hängivna fans har en chans att köpa material under en viss period, som efter en tid inte kommer finnas tillgängligt för andra. Det skapar en exklusivitet som många kan vara beredda att betala mycket för.

Vimeo för digital videodistribution

För att marknadsföra en produkt och nå ut till så stor och bred publik som möjligt är förmodligen YouTube det bästa valet. Men om du siktar på att nå en lite mer nischad målgrupp, och värderar kvalitet och upplevelse framför allt, bör du ta dig en titt på Vimeo. Den stora bredden av YouTubes innehåll medför enligt Mikoluk (2013) att du har mycket lite kontroll över vilka andra videoklipp som associeras med ditt varumärke; det finns mängder av YouTube-material som du förmodligen inte vill ska synas tillsammans med ditt material och varumärke.

För att hosta en digital videoportfolio eller lansera videor som är riktade till en smalare skara av videoentusiaster är Vimeo ett klockrent val.

Vimeo-siten och apparna

Om man som företag vill vara med och slåss om mediekonsumenternas hängivenhet blir allt viktigare att kunna erbjuda full kompatibilitet och sömlös övergång mellan olika enheter. Googles undersökning ”The New Multi-screen World: Understanding Cross-Platform Consumer Behavior” (Google.com, 2012) visar att 90% av alla användare utnyttjar flera olika enheter för att genomföra en uppgift. Vilken enhet som användaren väljer beror på kontexten; var användaren befinner sig, vad det är för uppgift som ska genomföras, hur mycket tid användaren kan undanvara etc.

Vimeo är en av de stora aktörerna när det kommer till digital video och är det självklara valet för många videoentusiaster världen över.

När det kommer till Vimeos appar måste jag säga att jag är besviken. Vimeo.com sätter ribban högt, och apparna lever inte upp till förväntningarna. Apparna har till och med fått färre funktioner med tiden, och att sökfunktionen inte fungerar är en ren katastrof.

Det är relativt lätt att ladda upp färdiga klipp på samtliga plattformar — vissa lite lättare än andra — men en simpel redigeringsfunktion hade tillfört ett mervärde till siten och apparna. Men det kanske hade ökat tillströmningen av material av ”lägre” kvalitet och därmed sänkt helhetsintrycket av videositen?

Att gränssnittet är snyggt räcker inte när grundläggande funktioner saknas, och konkurrenterna drar snabbt ifrån.

Källor

Campbell, N. (2008) Vimeo Vs Youtube Quality – Greyscalegorilla. [online] Available at: http://greyscalegorilla.com/blog/2008/04/vimeo-vs-youtube-quality/ [Accessed: 27 nov 2013].

Google.com. (2012) The New Multi-screen World: Understanding Cross-Platform Consumer Behavior. [online] Available at: http://www.google.com/think/research-studies/the-new-multi-screen-world-study.html [Accessed: 17 Dec 2013].

Mikoluk, K. (2013) YouTube Vs. Vimeo Comparison: The David And Goliath of Online Video. [online] Available at: https://www.udemy.com/blog/youtube-vs-vimeo/ [Accessed: 27 nov 2013].